En aktie är helt enkelt en ägarandel i ett aktiebolag (AB). Företagets totala tillgångar delas upp i olika enheter av samma storlek. Enheterna utgör aktierna. Alla aktier i ett företag är lika mycket värda – de har samma nominella värde.
Om ett företag till exempel har ett värde på 100 miljoner SEK och emitterar 100 000 aktier har varje aktie ett nominellt värde på 1 000 SEK.
Priset på en aktie – vad en aktie köps och säljs för – är ofta inte detsamma som det nominella värdet. Aktiekursen kommer att variera beroende på företagets underliggande tillgångar, framtidsutsikter, trender och marknadspsykologi.
Vilka rättigheter har en aktieägare?
En aktieägare är en person som äger en aktie i ett företag. Aktieägarna äger inte själva företaget. De äger aktien, som är ett finansiellt instrument som emitteras av företaget. Observera att det har funnits en debatt om denna fråga i Sverige, men huruvida aktieägarna äger företaget eller inte är inte så centralt.
Fördelen med ett aktiebolag eller ett öppet bolag är att aktieägarna är skyddade. Om du äger aktier i ett företag som går i konkurs förlorar du alla dina aktier och därmed alla pengar som du har investerat. Men du kommer inte att kunna förlora mer än så. Detta beror på att ett aktiebolag är en separat juridisk enhet.
Om företaget går i konkurs kommer inga utestående avgifter att överföras till aktieägarna. Dessa skyddas genom att man bildar ett AB – till skillnad från ett handelsbolag. Detta sker naturligtvis på bekostnad av fordringsägarna, som inte får tillbaka sina pengar, men potentiella konkurser är något som alla långivare räknar in i låneräntan.
Risken med att köpa aktier i ett partnerskap är därför aldrig större än att förlora de pengar du har investerat.
När du äger aktier i ett partnerskap får du två uppsättningar rättigheter – ekonomiska och administrativa.
Ekonomiska rättigheter
För de flesta aktieägare är det de ekonomiska rättigheterna som är avgörande när det gäller att köpa aktier. Om du äger en aktie har du möjlighet att få avkastning. Detta kan ske antingen genom att du får en avkastning från företaget – så kallade utdelningsaktier – eller genom att sälja aktien till ett högre pris än vad du köpte den för.
Alla företag delar inte ut utdelning till aktieägarna, utan de återinvesterar också utdelningen i företaget. Detta bidrar ofta till att öka aktiernas marknadsvärde. Aktieägare kan också kräva att få utdelning om en majoritet av bolagsstämman röstar för det och om företaget har ett sunt eget kapital och en god likviditet.
Det viktigaste för de flesta är att de kan sälja aktierna med vinst. Om du köper 100 aktier för 800 svenska kronor och säljer dem för 1 000 svenska kronor har du tjänat 20 000 svenska kronor.
Administrativa rättigheter
När du äger aktier i ett företag får du också ett antal administrativa rättigheter. Den viktigaste är förmodligen rätten att sammanträda på bolagsstämman och att rösta i enskilda frågor. Systemet i aktiebolagslagen är uppbyggt så att du får fler rättigheter ju fler aktier du äger.
Om du till exempel äger 1/3 eller mer av aktierna i ett företag har du så kallad negativ kontroll. Det innebär att du kan blockera beslut på bolagsstämman som kräver 2/3 eller fler av rösterna. Detta kan vara en mycket viktig position att inneha.
Om du äger mer än hälften av aktierna i ett företag har du stor kontroll över företaget. Du kan bland annat välja styrelse, som fattar många viktiga beslut i företaget. Du vinner också alla beslut på bolagsstämmor som inte kräver mer än en majoritet av rösterna, vilket är många. Du kan bland annat bestämma om aktieägarna ska få utdelning.
Om du äger 2/3 av företaget har du betydligt mer makt och kan till exempel ändra bolagsordningen – företagets grundregler – eller kräva en kapitalökning.
Aktiebolagslagen och aktiebolagslagen har ett antal regler för att skydda minoritetsaktieägare mot myndighetsmissbruk, men dessa ska vi inte gå in på nu. Det viktigaste är att du vet att majoritetsaktieägaren inte kan missbruka sin rätt.
Aktieklasser
Till att börja med har varje axel samma rättigheter i företaget. I synnerhet måste varje aktie ha samma rösträtt vid bolagsstämman. Om bolaget har 10 000 aktier måste varje aktie alltså inledningsvis ge 0,1 % av rösterna.
Denna utgångspunkt kan frångås om ett företag delar upp sina aktier i olika aktieklasser. I Sverige kallas detta normalt för A- och B-aktier. Ägarna till de olika aktierna har då olika rättigheter.
Det kan finnas olika skäl till varför ett företag delar upp sina tillgångar i olika klasser. Den viktigaste orsaken är oftast att aktierna ska ha olika rösträtt. Ett grundande företag eller ett familjeföretag behöver vanligtvis mer kapital och emitterar fler aktier. För att inte förlora kontrollen över företaget är det i sådana fall ofta en bra idé att dela upp de nya aktierna i ett aktieslag med mindre rösträtt.
När Snapchat gick till exempel till börsen valde grundarna att ge ut aktier utan rösträtt. På så sätt fick bolaget nytt kapital utan att ägarna behövde avstå från kontrollen över bolaget.
Det kan också finnas andra skäl till att dela upp aktierna i olika aktieklasser, till exempel för att ge en aktieklass mindre rätt till utdelning eller för att begränsa handeln med aktier i en aktieklass.
Privata och publika aktiebolag
I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag. Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på en svensk eller utländsk aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt beteckningen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person.
När uppdelning skedde mellan publika och privata bolag den 1 januari 1995 bestämdes att nybildade privata bolag skulle ha ett aktiekapital på minst 100 000 kr och efter förlängning att befintliga bolag skulle höja sitt aktiekapital till 100 000 kr senast den 31 december 1997. Från och med 1 april 2010 sänktes kravet på aktiekapital från 100 000 kr till 50 000, från 1 januari 2020 till 25 000. Det är den minsta insats de blivande aktieägarna måste samla för att bilda ett bolag.
Att aktiekapitalet överstiger 500 000 kr innebär inte att bolaget är publikt. Ett privat bolag kan ha mycket större aktiekapital än så.
Ett privat aktiebolag får inte sprida aktier, teckningsrätter, skuldebrev eller teckningsoptioner genom annonsering. Det är inte heller möjligt att på annat sätt erbjuda fler än 200 personer rätt att teckna aktier eller värdepapper. Ett privat aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 25 000 kronor. Privata aktiebolag får inte ha ordet ”publikt” i namnet.
Privata aktiebolag ska skicka ut en kallelse till ordinarie årsstämma tidigast sex veckor före stämman men inte senare än fyra veckor före stämman. Samma kallelsetid gäller för extra bolagsstämma där en ändring av bolagsordningen ska behandlas. I båda fallen får det i bolagsordningen föreskrivas att kallelse kan ske senare än fyra veckor, dock senast två veckor före. Kallelse till extra bolagsstämma där andra frågor än bolagsordningsändring ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.
Privata aktiebolag ska kalla till bolagsstämma på det sätt som står i bolagsordningen. I vissa fall ska kallelse också skickas med post till aktieägarna.
Hur köper och säljer man aktier?
När ett företag har noterats kan dess aktier fritt handlas på aktiemarknaden. En aktiemarknad är en plats där köpare och säljare av aktier möts och köper och säljer aktier till överenskomna priser. Vissa marknader är fysiska platser där transaktionerna sker fysiskt, men i dag sker merparten av handeln med aktier på internet, via internetmäklare.
Detta har lett till ett antal fördelar. För det första är det numera mycket enklare att köpa och sälja aktier, vilket innebär att aktiehandel har blivit mer lättillgängligt för vanliga människor. För det andra har växelkursen – det pris du betalar till mellanhanden – också varit mycket lägre. Allt detta har lett till att fler aktier nu handlas i Sverige än vad som någonsin har gjorts tidigare.
Aktiemarknaden är ett sekundärt marknadsområde där befintliga ägare kan sälja aktier till potentiella köpare. Det är viktigt att vara medveten om att börsnoterade företag vanligtvis inte köper och säljer sina egna aktier. När du köper en aktie på aktiemarknaden köper du den inte från företaget, utan från en aktieägare i företaget. När du säljer dina aktier säljer du dem inte tillbaka till företaget, utan till en annan investerare.
Det är inte särskilt svårt att börja handla med aktier idag om du vill göra det.
Det första du behöver göra är att öppna ett aktiekonto hos en mäklare. Här ska du främst titta efter låga avgifter, kundservice och användarvänlighet/funktioner. Vad du letar efter varierar naturligtvis beroende på syftet med aktiekontot.
Sedan måste du välja dina aktier, och sedan själv bestämma hur många aktier du vill köpa. Här måste du bedöma hur stor risk du vill ta och hur mycket pengar du har råd att ta.
Det finns naturligtvis många små tekniska detaljer som du måste sätta dig in i om du vill börja handla, men det här är den korta versionen av hur du ska göra.
Vad påverkar aktiernas värde?
Aktiekurserna fluktuerar ständigt till följd av marknadspriserna. Anledningen till detta är i all sin enkelhet variation i utbud och efterfrågan. Om fler vid en viss tidpunkt vill köpa en aktie istället för att sälja den kommer aktiekursen att gå upp. Om fler vill sälja aktien i förhållande till att köpa den blir det större utbud än efterfrågan och aktiekursen faller därmed.
Aktiekursen representerar bolagets värde. Mycket generaliserat kan man hitta värdet på en aktie genom att dividera företagets marknadsvärde med antalet befintliga aktier. Om ett företag till exempel har ett marknadsvärde på 10 miljoner och har 100 000 aktier kommer varje aktie att vara värd 100 SEK. Frågan blir då vad som påverkar företagets marknadsvärde.
Ett företag äger tillgångar och det säljer tillgångar. Tillgångar som företaget äger – byggnader, maskiner, patent, pengar på banken etc. – utgör företagets bokförda värde, det vill säga hur mycket pengar ett företag får om företaget sålt alla sina tillgångar.
Företag finns dock främst för att tjäna pengar, och därmed tjänar de pengar på att sälja produkter eller tjänster. Bolagets totala värde kommer alltså inte bara att utgöra de tillgångar företaget äger, utan även hur mycket företaget kommer att tjäna i framtiden. Värdet på de tillgångar bolaget äger från och med idag är relativt lätt att fastställa, men värdet på framtida vinster är svårt att fastställa och det är framför allt denna faktor som påverkar aktiens värdeförändring.
En krona som du sätter in på ditt bankkonto idag kommer att vara värd mer i framtiden. På samma sätt kommer en slant som du får i framtiden att vara mindre värd idag. På grund av detta måste alla förväntade framtida intäkter från företaget diskonteras tillbaka för att representera det värde som dessa pengar skulle utgöra idag. Hur man beräknar detta kommer att variera, framför allt i förhållande till räntorna.
När du har tagit reda på diskonteringsräntan måste du fastställa framtida inkomster. Man måste hitta framtida inkomster om en månad, ett år från nu, fem år från nu, och så vidare. Naturligtvis är detta inte lätt. Viktiga faktorer blir givetvis konkreta förväntningar på företagets framtid. Hur efterfrågan på produkten eller tjänsten kommer att bli i framtiden, om kostnaderna kommer att öka, om konkurrensen blir större, vem som driver företaget är förstås viktiga faktorer.
Dessutom kommer generella socioekonomiska faktorer att vara viktiga. Om det är sannolikt att man går in i stramare ekonomiska tider med en allmän konjunkturnedgång kommer detta givetvis att påverka det allmänna aktievärdet. Om ekonomin generellt växer är det troligt att man kan ha högre förväntningar på företagets tillväxt. Trender och marknadspsykologi kommer också alltid att spela roll.
Framtiden är alltid okänd och investerare kommer alltid att uppskatta aktiens värde annorlunda. Det är också det som är spännande med aktiemarknaden.
Detta var en kort guide till vad en aktie är. Om du är intresserad av att läsa mer om valet mellan aktier eller fonder kan du läsa mer om detta i denna artikel, där vi skriver om för- och nackdelar med var och en av investeringsformerna.
Om Mats
Mats är redaktör på Investikon.se där han tar upp ämnen som investeringar, aktier och kryptovaluta. Han har flera års erfarenhet av att investera i dessa ämnen, vilket gör att han har mycket kunskap att dela med sig av.
